Det finns många olika trender, metoder och åsikter vad
gäller dieter och träningssätt. Vissa av dom blir väldigt kortvariga, andra
långvariga och vissa kommer och går som vinterkräksjukan. Det som däremot
verkar vara ganska konstant är det faktum att varje gång det blir ”inne” med
något speciellt så blir det automatiskt revirpinkande och media ser sin chans
att sälja några lösnummer, får någon extra tittare som väljer SVT under 10
minuter och Twitter går varm som ett sätt för ”folket” att göra sin åsikt
synlig. Informationstäthet och informationsflöde är idag väldigt intensivt och
när väl debatten sätter igång på allvar, oavsett media så gäller ”skriker mest
syns mest”
På ena sidan sitter ”bakåtsträvarna”, dvs dom som tycker att
springa och cykla är den enda riktiga motionen som dessutom minsann har
fungerat i många, många år och stark blir man av havregrynsgröt och potatis. Här
sitter ofta ex vis livsmedelsverket tillsammans med meriterade läkare och
tränare. Är det riktigt ”hett” så kanske till och med någon fråm Svenska IOK är
med och menar att Sverige har haft många framgångar, inte minst före 1980 ;), med detta upplägget så det finns ingen
anledning att ändra på det. Det som väldigt ofta utmärker denna grupp är ävan att
de är för det mesta ganska trygga i sin roll och hyfsat lugna och städade,
nickar gärna lite som om ”jo, jag hör vad du säger men jag vet att du har fel”,
givetvis med undantag.
På andra sidan sitter medicinsk expertis som minsann
studerat det här i flera månader, ja, ibland till och med nästan år och vet
därmed att detta minsann är det bästa som hänt sedan mjukost på tub kom till
affärerna. Sedan lägger man till en eller fler som har skrivit några böcker om
ämnet och som har både blogg och Twitterkonto för att befästa sin existensrätt
samt i bästa fall en framgångsrik idrottare. Den sista delen av det nya gardet
är någon kändis... eller ja.. före detta kändis i bästa fall... eller ja, någon
som gärna hade velat bli en kändis på ”riktigt”, lyckades inte riktigt men NU,
NU kommer ”15 minutes of fame”. Denna grupp är väldigt ofta den som ivrigt
gestikulerande får fram sitt budskap genom att se till att den andre parten får
veta hur långt efter dom är i ”utvecklingen”. All kritik mot det dem står för
argumenteras bort och det lämnas ingen tveksamhet åt att oavsett vad den andre
parten säger så har dom FEL vilket gärna påpekas med ett lätt hånflin.
Mitt emellan sitter den gruppen som gör sitt bästa för att
belysa detta relativt objektivt och framför allt, mitt emellan sitter vi
vanliga dödliga som inte hörs eller helt enkelt skiter i att höras då vi har
bättre saker för oss.
Det finns framför allt två saker jag tycker är värda att
ha i åtanke:
- Nya metoder, dieter osv är inte långtidsprövade. Tid, antal (volym) och metoder måste
vara väldefinierade för att resultatet ska vara trovärdigt (statistiskt säkerställt). På 1990-talet
genomförde Universitetssjukhuset i Malmö en studie på "FAT-blocker" som
tidningarna framställde som om ”drick detta innan varje måltid och ät vad du du
vill så blir du smal”. I själva verket var det så att ansvarig ledare av
studien väldigt klart förklarade för reportern att denna studien var för begränsad i både tid
och antal för att några slutsatser av den typen skulle kunna dras. Dessutom,
drick det och ät en massa fett så ska du få se vad det kortsiktiga resultatet blir
på toa ;)
- Granska informationen kritiskt. Internet används
av ”vem som helst”, förlagen trycker böcker för att sälja dom, media tjänar på
att vi köper fler tidningar eller tittar mer på just deras kanal. På samma sätt
så kan man inte heller blint lyssna på ”trovärdiga” källor. En PT, läkare,
sjukgymnast, kostrådgivare, kompis, släkting osv kan vara manisk förespråkare
av just den ideologin.
Exempel nummer 1 där jag tycker att en ”ny” metod inte är så dum
är ”Barefoot running” eller ”framfotalöpning”. Här låg det väldigt mycket
intressen, framför allt från skotillverkarna, att belysa att deras skor
faktiskt var nödvändiga och för ett par år sedan var det gott om
skräckrapporter om hur bristen på skor med (häl)dämpning som utvecklats under
de senaste 50 åren skulle förstöra alla som provade på det, medans förespråkarna
pratade om ”anatomi” och ”naturligt”. Nu, två/tre år senare har Nike, Saucony,
Vibram, Reebook, Fila m fl alla skor som är inriktade på att låta foten, vristen, underben och knä jobba med stabiliteten då sulan i sig är instabil och även för vissa märken/modeller i princip plocka bort dämpningen, detta samtidigt som dom har dom dämpade skorna kvar i utbudet.
Min, och andras erfarenhet, av denna typ av löpning är att man får rejäla
smärtor... som träningsvärk. Vaderna och fötterna får jobba på ett sätt som dom
väldigt ofta inte är vana vid men om man gör övergången kontrollerat, under
tillräckligt lång tid med lagom ökning av distans, så är träningsvärken överkomlig och men håller skador pga ovan belastning borta. För min egen del har jag inte längre ”stumma”
lår och ömma knän efter löprundan samtidigt som tiderna förbättrats och medelpulsen
gått ner.
Träning i all form tycker jag är ganska lätt att utvädera, framför
allt när man lyssnar på kroppen. Träningsvärk är en sak, smärta en andra och
motivation en tredje. Gör det direkt ont, kanske pga av gammal skada eller
annat fysiskt problem, så fundera på om den träningsformen är för dig. Är det
skittråkigt så lär du inte hålla på särskilt länge med det.
Exempel nummer 2 där jag däremot tycker man ska vara väldigt
kritisk, framför allt vad gäller alla böcker och inlägg som kommer, är vad
gäller kost. Detta området är ofta mycket svårare är träning att bedömma
för individen då man sällan använder objektiva direkta mätmetoder (ex vis
blodprov, sträcka, tid) utan indirekta (mäta, väga) i kombination med den för träning gemensamma subjektiva (hur mår jag/hur känns det). Utan att
peka ut något speciellt koncept, så har det framkommit ett stort antal exempel
på hur enbart delar av studier använts för att belysa dom positiva egenskaperna
och i vissa fall till och med helt plocka bort dom negativa resultaten. Om det är ett koncept som dessutom är riktigt hett så är det ekonomiska incitamentet väldigt, väldigt stort för producenter av material, ex vis böcker.
Likt
ett fältslag under Amerikanska inbördeskriget ställer sig trupperna på vars en
sida av ängen och skjuter argumenten mot varandra i hopp om att något ska
träffa så bra att dom får en motståndare mindre. Problemet är att om krutet har
blivit fuktigt pga dåligt underlag så blir det inte mycket till knall i
slutändan och dilemmat för oss som målgrupp är att mätmetoderna som sagt inte är
självklara samtidigt som källgranskning är både tidsödande och (ibland) komplicerat.Lägger man sedan till det faktum att bara för att det är nytt så behöver det inte vara dåligt, eller sämre än "så som det var och alltid har varit" så blir det ju inte lättare att dra någon form av slutsats.
Så vem kan vi lita på; vi som går till skohandlaren, läser
på internet, ser på TV, passerar löpsedlarna (på måndagen är fettsnål mat är lösningen till lycka, på tisdagen säger samma tidning att
fett är hälsosamt samtidigt som du ska gå stavgång medans på onsdagen ska du
sova dig smal).
Ja, tyvärr... vi behöver tänka själv, prova själv och ta
hjälp av dom vi behöver för att komma fram till vad som fungerar för just oss.
Bara för att skor för framfotalöpning fungerar för mig så fungerar det kanske
inte för dig då du behöver en formgjuten sula för att ge foten det stöd som
behövs. Bara för att CrossFit fungerar jättebra för Nisse så behöver det inte
fungera för Kalle. Bara för att LCHF är ”helgonförklarat” av Katrin Z innebär
inte det att det rent praktiskt eller fysiologiskt är så bra för dig. Bara för
att ”biffen” som brukar vara på gymmet samtidigt som dig trycker i sig
proteinpulver och Kreatin så innebär inte det automatiskt att du ska göra det. Bara för att någon "tränar järnet" hemma innebär inte att alla har disciplin och kunskap att göra det utan kanske behöver ta sig till gymmet för att det ska bli bra.
Ta in
information, prata med förespråkare (samtidigt som ni
lyssnar
kritiskt), ha i åtanke det ni vet om era ev
begränsningar (och ta hjälp
av sjukvård eller dyligt när det behövs) , prova (
och prova under tillräckligt
lång tid) och
utvärdera om metoden, träningen, kosten eller vad det än gäller
är något som fungerar för just dig, oavsett om det gäller tid, vikt, mått,
välmående eller vad som nu är anledningen/arna till att just detta konceptet
gavs en chans.
Så, vem ska man lyssna på, egentligen?
"Alla", "Ingen" och framför allt "Dig själv"